Besök hos sjukgymnast
Första besöket
Vid det första besöket ställer sjukgymnasten frågor om vilka besvär man
har, till exempel när och hur man fick besvär, vad som förvärrar och
vad som lindrar besvären. Sjukgymnasten frågar också om man har några
andra sjukdomar eller besvär. Svaren ger viktig information för hur
behandlingen ska planeras. Sjukgymnasten ska inte bara ta ställning till
vad som ska behandlas, utan också bestämma vilka sjukgymnastiska
metoder som är bäst för just de besvär man har.
Noggrann undersökning
Innan behandlingen börjar blir man noggrant undersökt. Man får klä av
sig, men man behöver inte ta av sig underkläderna. Sjukgymnasten
undersöker sedan den eller de kroppsdelar som är påverkade. Även
kroppshållningen och musklernas och ledernas rörelseförmåga
kontrolleras, både när man sitter ner och när man står upp. När man
ligger på britsen undersöker sedan sjukgymnasten det område som smärtar
med så kallade ortopediska och neurologiska tester. En viktig del av
undersökningen är att sjukgymnasten känner hur lederna och kotorna rör
sig.
Provbehandling
När diagnosen är ställd får man ibland en provbehandling för att se om
besvären blir bättre. Tillsammans med sjukgymnasten sätter man upp ett
mål för behandlingen och gör en bedömning av hur många behandlingar man
behöver.
Utrustning
Till grundutrustningenn hör en brits som kan vinklas i olika
riktningar. Sjukgymnasten kan också ha kilar och bälten för behandling
av leder och rygg. TENS-apparater för smärtlindring, dynor för värme-
och kylbehandling, nålar och tillhörande utrustning för behandling med
akupunktur, massageolja samt olika instrument för att mäta rörlighet och
styrka är annan utrustning som ofta finns hos sjukgymnasten. Det finns
också olika träningsredskap som gummiband, balansplattor och
träningsmaskiner.
Antalet behandlingar varierar
Varje behandling hos en sjukgymnast tar ungefär 30 till 60 minuter.
Antalet behandlingar som behövs innan man mår bättre varierar. Om man
har lindriga besvär kan det räcka med tre till fem behandlingar hos
sjukgymnasten. Har man mer komplicerade skador kan det behövas fler
behandlingar.
Det ska inte göra ont
Det ska inte göra
ont att få sjukgymnastisk behandling. Ibland kan det kännas lite efter
den första undersökningen, när sjukgymnasten letat efter vilka delar som
smärtar. De följande gångerna utför sjukgymnasten behandling för att
minska smärtan. De olika metoderna som brukar användas kan ibland ge
olika upplevelser alldeles efter behandlingstillfället. Om man har
behandlats med akupunktur kan man till exempel känna sig trött efteråt.
Efter en manipulation kan man ibland tillfälligt få mer ont, men den
smärtan ska avta inom kort.
Ovanligt med allvarliga komplikationer Manipulationsbehandling utförd av en oerfaren terapeut kan innebära risker för allvarliga komplikationer, speciellt om nacken behandlas. Sjukgymnaster specialiserade inom ortopedisk manuell terapi, OMT, har en utbildning i manipulation som kallas OMT steg 3. Dessa sjukgymnaster använder väl beprövade manipulationstekniker.
Träning i olika former är grunden i all sjukgymnastik. Sjukgymnasten hjälper till att lägga upp ett träningsprogram med övningar som passar de besvär man har. Övningarna kan man göra hemma eller på ett gym. Träning är viktigt både för att förebygga återfall och för att effekten av den behandling man får hos sjukgymnasten ska finnas kvar under en längre tid.
Hos en sjukgymnast kan man behandlas med till exempel muskeltöjning, mjukdelsbehandling, kyla, värme, ultraljudsbehandling eller transkutan elektrisk nervstimulering, så kallad TENS. Hos sjukgymnasten, som är specialiserad inom ortopedisk manuell terapi, OMT, kan man även bli behandlad med metoder som traktion, mobilisering och manipulation. En del sjukgymnaster har också skaffat sig en fördjupad utbildning i akupunktur.
En del av metoderna används även av andra yrkesgrupper som till exempel kiropraktorer och naprapater. Varje yrkesgrupp använder och kombinerar metoderna på olika sätt.
Olika behandlingsmetoder
Förutom
träning, avslappningsövningar och råd om till exempel ergonomi finns
flera olika behandlingsmetoder som sjukgymnasten kan använda. Vilka
metoder som ska användas beror på de besvär man har. De vanligaste
behandlingsmetoderna är
* mobilisering
* manipulation
* traktion
* muskeltöjning
* mjukdelsbehandling, massage
* kyla eller värme
* transkutan elektrisk nervstimulering, TENS
* akupunktur.
Sjukgymnasten behandlar främst de leder och muskler som smärtar. Man
kan också få behandling i angränsande delar av kroppen för att minska
belastningen på den del som gör ont.
Vid mobilisering töjs leden
Mobilisering
innebär att sjukgymnasten töjer leden, ofta i ett ytterläge, det vill
säga så långt det går, för att påverka stelheten och öka rörligheten i
leden. Det kan i sin tur minska smärtan. Sjukgymnasten håller kvar
töjningen 10 till 20 sekunder och upprepar den flera gånger. Efter
mobiliseringen får man lära sig rörelser för att behålla den ökade
rörligheten. Ofta kombineras metoden med träning av svaga muskler runt
leden. Vid rygg- eller nackproblem innebär det en mjuk, långsam
behandling mellan två kotor.
Manipulation påverkar stelhet och smärta
Vid
manipulation av en led utför sjukgymnasten (med OMT-utbildning) en
snabb rörelse som påverkar ledens stelhet och den smärta man har.
Manipulation kan utföras i rygg och nacke eller i leder. Efter
behandlingen är det viktigt att göra övningar för att behålla
rörligheten i leden.
Traktion kan avlasta en stel led
Traktion,
även kallat sträckbehandling, av en led betyder att en sjukgymnast drar
isär och avlastar en smärtande eller stel led i till exempel ryggen,
nacken, axeln eller höften. Behandlingen är vanlig i samband med
ischiassmärta i benet vid diskbråck. Hos vissa sjukgymnaster används en
speciell traktionsbänk.
Muskeltöjning - stretching
Muskeltöjning kan minska smärtan om musklerna är stela i nacken,
axlarna och nedre delen av ryggen. Innan töjningen måste man först mjuka
upp muskulaturen för att förbättra blodcirkulationen. Detta kan man
själv göra genom lätta aktiva övningar som till exempel joggning eller
armpendling. Man kan också få värmebehandling före muskeltöjningen.
Därefter töjs muskulaturen försiktigt av sjukgymnasten. Man får också
lära sig övningar för att man ska kunna töja musklerna själv. Ofta är
töjningar en del av ett helt träningsprogram.
En del sjukgymnaster använder akupunktur
En
del sjukgymnaster har skaffat sig en fördjupad utbildning i akupunktur.
När man får behandling med akupunktur används tunna, sterila
engångsnålar som sticks in på bestämda punkter på kroppen. Smärtan avgör
vilka punkter som behandlas. Ofta används punkter som ligger både nära
och långt ifrån det område där man har ont.
När punkterna stimuleras
frisätts kroppens egna smärtstillande ämnen, så kallade endorfiner.
Även andra ämnen som har effekter i hjärnan och ryggmärgen påverkas av
akupunktur. Resultatet blir att vissa impulser, som annars skulle
upplevas som smärtsamma, sorteras bort.
Denna akupunktur skiljer sig sålunda från den traditionella österländska akupunkturen.
Mjukdelsbehandling
Mjukdelsbehandling
innebär att kroppens mjukdelar, det vill säga muskler, senor och
bindväv, masseras med händernas hjälp. Mjukdelsbehandling kombineras
oftast med till exempel muskeltöjning eller mobilisering. Behandlingen
leder till att spända och ömmande muskler slappnar av.
Mjukdelsbehandling leder också till att vissa hormoner släpps ut i blodet. Hormonet oxytocin ger en känsla av lugn och ro i kroppen och mängden stresshormoner minskar. När man behandlas frisätts även endorfiner, som är kroppens egna smärtstillande ämnen.
Ömma områden som ofta finns i spänd muskulatur kallas för triggerpunkter. Genom att töja och massera triggerpunkterna kan smärtan lindras.
Kyla eller värme kan lindra tillfällig värk
Tillfällig
värk kan ibland lindras med hjälp av kyla eller värme. Det beror på att
de nervimpulser som signalerar kyla och värme konkurrerar ut
smärtimpulserna. Vid en plötslig skada, till exempel stukning, kan
snabbt insatt kylbehandling minska inflammation och svullnad. Då gör det
mindre ont.
Värmebehandling används för att mjuka upp stela muskler och leder innan man blir behandlad med till exempel muskeltöjning. Värmebehandling kan vara ytlig eller djup. Ytlig värmebehandling utförs med hjälp av en värmelampa, varma vetekuddar, en värmedyna eller liknande. Vid djup värmebehandling används ultraljud. Effekten är kortvarig.
Vid TENS stimuleras nerver elektriskt
TENS, transkutan elektrisk nervstimulering, innebär att utvalda nerver
stimuleras elektriskt. Sjukgymnasten fäster elektroder på huden.
Elektroderna ansluts sedan till en dosa som ger svaga elektriska
impulser. TENS används som smärtlindring vid molande värk från muskler,
senor och leder och om man har nervsmärtor. Under behandlingen upplever
man en surrande känsla i huden, och huden kan bli lätt rodnad. Ibland
kan man även få låna en TENS-apparat för att kunna behandla sig själv
hemma.
Det är viktigt att förstå att bara smärtan dämpas och att inte själva orsaken till smärtan behandlas.