Besök hos sjukgymnast

Första besöket
Vid det första besöket ställer sjukgymnasten frågor om vilka besvär man har, till exempel när och hur man fick besvär, vad som förvärrar och vad som lindrar besvären. Sjukgymnasten frågar också om man har några andra sjukdomar eller besvär. Svaren ger viktig information för hur behandlingen ska planeras. Sjukgymnasten ska inte bara ta ställning till vad som ska behandlas, utan också bestämma vilka sjukgymnastiska metoder som är bäst för just de besvär man har.

Noggrann undersökning
Innan behandlingen börjar blir man noggrant undersökt. Man får klä av sig, men man behöver inte ta av sig underkläderna. Sjukgymnasten undersöker sedan den eller de kroppsdelar som är påverkade. Även kroppshållningen och musklernas och ledernas rörelseförmåga kontrolleras, både när man sitter ner och när man står upp. När man ligger på britsen undersöker sedan sjukgymnasten det område som smärtar med så kallade ortopediska och neurologiska tester. En viktig del av undersökningen är att sjukgymnasten känner hur lederna och kotorna rör sig.

Provbehandling
När diagnosen är ställd får man ibland en provbehandling för att se om besvären blir bättre. Tillsammans med sjukgymnasten sätter man upp ett mål för behandlingen och gör en bedömning av hur många behandlingar man behöver.

Utrustning
Till grundutrustningenn hör en brits som kan vinklas i olika riktningar. Sjukgymnasten kan också ha kilar och bälten för behandling av leder och rygg. TENS-apparater för smärtlindring, dynor för värme- och kylbehandling, nålar och tillhörande utrustning för behandling med akupunktur, massageolja samt olika instrument för att mäta rörlighet och styrka är annan utrustning som ofta finns hos sjukgymnasten. Det finns också olika träningsredskap som gummiband, balansplattor och träningsmaskiner.

Antalet behandlingar varierar
Varje behandling hos en sjukgymnast tar ungefär 30 till 60 minuter. Antalet behandlingar som behövs innan man mår bättre varierar. Om man har lindriga besvär kan det räcka med tre till fem behandlingar hos sjukgymnasten. Har man mer komplicerade skador kan det behövas fler behandlingar.

Det ska inte göra ont
Det ska inte göra ont att få sjukgymnastisk behandling. Ibland kan det kännas lite efter den första undersökningen, när sjukgymnasten letat efter vilka delar som smärtar. De följande gångerna utför sjukgymnasten behandling för att minska smärtan. De olika metoderna som brukar användas kan ibland ge olika upplevelser alldeles efter behandlingstillfället. Om man har behandlats med akupunktur kan man till exempel känna sig trött efteråt. Efter en manipulation kan man ibland tillfälligt få mer ont, men den smärtan ska avta inom kort.

Ovanligt med allvarliga komplikationer Manipulationsbehandling utförd av en oerfaren terapeut kan innebära risker för allvarliga komplikationer, speciellt om nacken behandlas. Sjukgymnaster specialiserade inom ortopedisk manuell terapi, OMT, har en utbildning i manipulation som kallas OMT steg 3. Dessa sjukgymnaster använder väl beprövade manipulationstekniker.

Träning i olika former är grunden i all sjukgymnastik. Sjukgymnasten hjälper till att lägga upp ett träningsprogram med övningar som passar de besvär man har. Övningarna kan man göra hemma eller på ett gym. Träning är viktigt både för att förebygga återfall och för att effekten av den behandling man får hos sjukgymnasten ska finnas kvar under en längre tid.

Hos en sjukgymnast kan man behandlas med till exempel muskeltöjning, mjukdelsbehandling, kyla, värme, ultraljudsbehandling eller transkutan elektrisk nervstimulering, så kallad TENS. Hos sjukgymnasten, som är specialiserad inom ortopedisk manuell terapi, OMT, kan man även bli behandlad med metoder som traktion, mobilisering och manipulation. En del sjukgymnaster har också skaffat sig en fördjupad utbildning i akupunktur.

En del av metoderna används även av andra yrkesgrupper som till exempel kiropraktorer och naprapater. Varje yrkesgrupp använder och kombinerar metoderna på olika sätt.

Olika behandlingsmetoder
Förutom träning, avslappningsövningar och råd om till exempel ergonomi finns flera olika behandlingsmetoder som sjukgymnasten kan använda. Vilka metoder som ska användas beror på de besvär man har. De vanligaste behandlingsmetoderna är
* mobilisering
* manipulation
* traktion
* muskeltöjning
* mjukdelsbehandling, massage
* kyla eller värme
* transkutan elektrisk nervstimulering, TENS
* akupunktur.
Sjukgymnasten behandlar främst de leder och muskler som smärtar. Man kan också få behandling i angränsande delar av kroppen för att minska belastningen på den del som gör ont.

Vid mobilisering töjs leden
Mobilisering innebär att sjukgymnasten töjer leden, ofta i ett ytterläge, det vill säga så långt det går, för att påverka stelheten och öka rörligheten i leden. Det kan i sin tur minska smärtan. Sjukgymnasten håller kvar töjningen 10 till 20 sekunder och upprepar den flera gånger. Efter mobiliseringen får man lära sig rörelser för att behålla den ökade rörligheten. Ofta kombineras metoden med träning av svaga muskler runt leden. Vid rygg- eller nackproblem innebär det en mjuk, långsam behandling mellan två kotor.

Manipulation påverkar stelhet och smärta
Vid manipulation av en led utför sjukgymnasten (med OMT-utbildning) en snabb rörelse som påverkar ledens stelhet och den smärta man har. Manipulation kan utföras i rygg och nacke eller i leder. Efter behandlingen är det viktigt att göra övningar för att behålla rörligheten i leden.

Traktion kan avlasta en stel led
Traktion, även kallat sträckbehandling, av en led betyder att en sjukgymnast drar isär och avlastar en smärtande eller stel led i till exempel ryggen, nacken, axeln eller höften. Behandlingen är vanlig i samband med ischiassmärta i benet vid diskbråck. Hos vissa sjukgymnaster används en speciell traktionsbänk.

Muskeltöjning - stretching
Muskeltöjning kan minska smärtan om musklerna är stela i nacken, axlarna och nedre delen av ryggen. Innan töjningen måste man först mjuka upp muskulaturen för att förbättra blodcirkulationen. Detta kan man själv göra genom lätta aktiva övningar som till exempel joggning eller armpendling. Man kan också få värmebehandling före muskeltöjningen. Därefter töjs muskulaturen försiktigt av sjukgymnasten. Man får också lära sig övningar för att man ska kunna töja musklerna själv. Ofta är töjningar en del av ett helt träningsprogram.

En del sjukgymnaster använder akupunktur
En del sjukgymnaster har skaffat sig en fördjupad utbildning i akupunktur. När man får behandling med akupunktur används tunna, sterila engångsnålar som sticks in på bestämda punkter på kroppen. Smärtan avgör vilka punkter som behandlas. Ofta används punkter som ligger både nära och långt ifrån det område där man har ont.
När punkterna stimuleras frisätts kroppens egna smärtstillande ämnen, så kallade endorfiner. Även andra ämnen som har effekter i hjärnan och ryggmärgen påverkas av akupunktur. Resultatet blir att vissa impulser, som annars skulle upplevas som smärtsamma, sorteras bort.
Denna akupunktur skiljer sig sålunda från den traditionella österländska akupunkturen.

Mjukdelsbehandling
Mjukdelsbehandling innebär att kroppens mjukdelar, det vill säga muskler, senor och bindväv, masseras med händernas hjälp. Mjukdelsbehandling kombineras oftast med till exempel muskeltöjning eller mobilisering. Behandlingen leder till att spända och ömmande muskler slappnar av.

Mjukdelsbehandling leder också till att vissa hormoner släpps ut i blodet. Hormonet oxytocin ger en känsla av lugn och ro i kroppen och mängden stresshormoner minskar. När man behandlas frisätts även endorfiner, som är kroppens egna smärtstillande ämnen.

Ömma områden som ofta finns i spänd muskulatur kallas för triggerpunkter. Genom att töja och massera triggerpunkterna kan smärtan lindras.

Kyla eller värme kan lindra tillfällig värk
Tillfällig värk kan ibland lindras med hjälp av kyla eller värme. Det beror på att de nervimpulser som signalerar kyla och värme konkurrerar ut smärtimpulserna. Vid en plötslig skada, till exempel stukning, kan snabbt insatt kylbehandling minska inflammation och svullnad. Då gör det mindre ont.

Värmebehandling används för att mjuka upp stela muskler och leder innan man blir behandlad med till exempel muskeltöjning. Värmebehandling kan vara ytlig eller djup. Ytlig värmebehandling utförs med hjälp av en värmelampa, varma vetekuddar, en värmedyna eller liknande. Vid djup värmebehandling används ultraljud. Effekten är kortvarig.

Vid TENS stimuleras nerver elektriskt
TENS, transkutan elektrisk nervstimulering, innebär att utvalda nerver stimuleras elektriskt. Sjukgymnasten fäster elektroder på huden. Elektroderna ansluts sedan till en dosa som ger svaga elektriska impulser. TENS används som smärtlindring vid molande värk från muskler, senor och leder och om man har nervsmärtor. Under behandlingen upplever man en surrande känsla i huden, och huden kan bli lätt rodnad. Ibland kan man även få låna en TENS-apparat för att kunna behandla sig själv hemma.
Det är viktigt att förstå att bara smärtan dämpas och att inte själva orsaken till smärtan behandlas.